Visioner i ett " Motorhead "

- Vad göra med en halvdöd VW fastback 1600 TLE Automatic - 70 som tjänat donatorbil till K.G.´n?

- HoodRide till Bug Run 2010!

Ja ok då, man har väl insett att inte plattan kan skruvas på Ghians kaross till sommaren vilket i huvudsak beror på en undermålig tröskelinfästning på hytten i fråga. Ingen mening att stressa ihop det bara för att få åka lite.

Sånt här sidoprojekt tar ju värdefull garagetid även om man gör den oseriöst och har strict låg budget. Jag är därför inte riktigt 100% på fastback - ide´n, men va´ #%¤!
Den biter ju som dubbdäck på kyckling!
Varför inte ta något för vad det är ( d.v.s. skrot ) och inte vara så seriös och nogrann i ett projekt, tänker " VW konstnären " vid ritbordet ( som f.ö. är familjens köksbord ).
Jag behöver få utlopp för helvild skaparglädje eller...
Kanske ska ta medicin som föreskrivet så går det nog över...
Skämt åsido, skrek frukthandlaren!
Det har givetvis redan skissats på ett vägledande förslag.

Ponera: Lowrider, okult, dödskallar, drakar, hotrod, mexilook, dragslicks, matta nyanser, etc...

Tittar ut genom köksfönstret.
Soldis, vindstilla, minus 8 och snöar ymnigt...

Äh, får gräva fram objektet i fråga ur de meterhöga snödrivorna och konstatera om det är genomförbart. Undertecknad har tendens att förtränga det faktiska skicket på sina fordon, oftast till mitt eget förtret. Nu har ju den här varit i
" frysfacket " sedan jag sist bröt i förpackningen så den borde inte ruttnat fullständigt.






Döm av bilderna tagna innan upphämtandet i december - 09.
Nåväl, skicket har med all säkerhet lyckats försämras på två månader, förvånar mig inte.
- Gamla VW´s dör aldrig, de bara bleknar något själsligt?
Den här har kopplats ifrån respirator för 10 år sedan, nu även blivit organdonator. Behöver omgående H.L.R. om den ska överleva...
- Måste hitta rätt blodgrupp till automaten också...

Eftersom jag ännu tvekar i projektet så önskar jag att Du som läser kommenterar eller bara bockar för ditt intryck här nedan.
Alla åsikter välkomnas. Tack på förhand. / Typ... 3?

Växlar samtalsämne

När det nu är lite av kräftgång i rostbearbetningen så kan jag nog dryfta ett annat ämne, eller? Vad sägs om det här?

Växellådor är ju ett hett objekt för den som tänker modifiera sin VW oavsett om det är för motoreffekten ( högt vridmomentet ) eller komforten ( lågvarvig motorvägsutväxling ).

Många kallar också densamma för transaxel vilket grundar sig i att slutväxeln ryms i samma hus. Relativt billig och enkel konstruktion åtminstone på luftkylda VW.
Om den sedemera är rätt komponerad med stryktåliga delar från början till slut kan den vara en trevlig bekantskap, tycker jag som gillar när det är " skottsäkert ". Inte för att jag besitter en så stryktålig låda själv men strävan finns ditåt.

- Hur mycket effekt tål en orörd originallåda då?

Det kan jag inte svara på entydigt. Det beror främst på vilket grepp som finns på drivhjulen och vilken totalvikt fordonet har och senare hur mycket motoreffekt som finns på ingående axel. Slutväxeln som tryckt isär sig, lådan och dess gavlar samt sprucken oljepluggsinfästning är vanliga haverier. Undertecknad har därför ingen åsikt i frågan om effekten. Låt förnuftet och plånboken avgöra Din applikation.

Idag finns det ett enormt utbud av bra eftermarknadsdelar och dessutom flera experter på montering så man behöver inte hålla på och experimentera själv om man så önskar. Själv har jag vidtalat Mats Herrlander, ett namn som ofta kommer upp när VW entusiaster talar om och rekommenderar växellådsexperter.

De två typer av drivaxlar som är tillgängliga är benämda som svingaxel - och IRS - låda. Den enkla förklaringen till skillnaden är dubbelledade drivaxlar på en IRS och enkelledade på en svingaxel. Den sistnämnda ser man ofta på maxsänkta VW, t.ex. hoodrides, då en onaturlig men cool lutning erhålls på bakhlulen. De flesta luftkylda VW är konverterbara om man vill byta men kräver merjobb på hjulupphängningen och ibland drivlinans upphängningar.

- Vad åker Ghia ägaren själv med? kanske någon undrar.

Jag har en låda i lagerhyllan som är över från ett annat avslutat project. Den ska få bistå med alla växlar till min Karmann Ghia men inte mer eftersom det är en IRS - låda och jag har Svingaxel på min Typ 34. Resterande delar måste köpas in.
Jag specificerar nedan vad jag tänkt mig i nuläget och reserverar mig för ändringar.

Recept:

- Nytt Rhino - växellådshus
- 1303S ingående axel
- Originaldrev på 1:an & 2:an, utv. 3.78 samt 2.06
- Weddle drev på 3:an & 4:an, utv. 1.48 samt 1.04
- Slutväxel 3:88
- Lamelldiff ( superdiff tills vidare )
- Förstärkt kopplingsgaffel
- Härdade kilar och div. annat smått & gott.
- M.H.´s. förstärkta gavlar.
- Org. drivaxlar ( tills vidare )

Stay tuned! Återkommer med nya upptåg.

Kallt blästrat, friskt kapat.

Då var man igång igen... nya upptåg som man kan garva åt.
- I efterhand ska poängteras.

- Det vore ju tacknämligt att slippa lämna bort golvplattan för blästring, tänkte undertecknad VW entusiast högt och fick med sig kusinen på ide´n.
- Det måste jag försöka lösa med mina egna tillgångar i verkstaden. Rättare sagt strax utanför den, på plastbackar i snön och med 8 minusgrader på termometerskalan.

Javisst ser du, redan där borde man ha vaknat. Men inte då! Blästerpistol modell grövre bistod Kusinen med och två säckar sand och silikat fanns sedan många år arkiverat i garagets små katakomber. Verkar ha använts sparsamt i något punktblästrings syfte som ägde rum långt innan " Skänninge möte " år 1248... och sedan glömts bort i förargelse över hur undermåligt resultat man oftast får. Kanske borde kontaktat en arkeolog innan jag flyttade säcken...

- Too late.

Nog tramsat!
Ut med tryckluft, blästringsanordning, plastbackar och till sist plattan.
På med skyddsglasögon.- Nej, gula skidglasögon var det faktiskt ( skrattpaus? ) och hörselkåpor. Arbetsklädd var man redan så det var väl bara att köra då?

Silikatet yrde på de rostprickiga ytorna när jag pressade in avtryckaren på munstycket. Så även på kroppen och runt ansiktet. Det verkade ta skapligt till en början men effekten avtog lika snabbt som tålamodet. Provade med andra sortens sand men obetydlig skillnad i verkan. Att bli passivt blästrad och frysa på samma gång är ingen hit, inte ens var för sig. Efter uppskattningsvis 15 till 20 effektiva minuter av blästring gav jag upp. - *#"@¤%+$~ !!!



Jaha ja, fick ju överdrivet bra med halkskydd utanför portarna, inget ont som inte har något gott med sig!
Nu kan jag i alla fall säga att jag provat att blästra större saker som inte ryms i blästerskåp.
Samma människa har därefter besökt och anlitat lokala blästerföretaget som kan anförtros det här jobbet med gott samvete.

Plattan kapades därefter ren på det som var kvar av de omskrivna oxidhalvorna. Vi hade ju redan provat lite inpassning, tagit flera mått och t.o.m. gjort en håljigg efter karossens tröskelinfästningar. Jag lät vinkelslipen jobba.
- Resultatet? Här nedan.




Den ska också tvättas med förtunning för att göras så kladdfri som möjligt för bästa resultat hos blästraren, så bara det tar väl en kväll till.
- Men det är det värt kan jag lova.

Medans plattan är på blästring ska jag göra lite annat i verkstadslokalen:
- Hjälpa Widing byta bakfjädrar för att släcka tvåor på SBP.
- Måla om garagegolvet. Det behöver lagas på några ställen och så blir det roligare och lättare att hålla rent. Troligen också bättre ljus och klarare bilder.

Håller Er uppdaterade så fort det börjar röra på sig igen.

Pussel som pyssel...

När nu underredsmassa av skiftande kvalitet skrapats bort från undersidan plattan, kunde man tydligt se vilka vackra - Not! - reparationer som den utsats för.
De två på bilden är långt ifrån dom värsta men ändå ett exempel.




Priset tar den galvade plåtbit vars enda infästning var ihop med ett av plattans bulthål mot karossen, nära bakvagnen, där det rostat på bilens högra sida som bilden visar. ( Tyvärr smet plåtbiten innan kameran hann fånga den. )



Sedan uppvikt så gott det gick mellan plattan och hängd över torsionsröret på bakvagnen. Packat med sand, grus och vägdamm bakom, likt betongkonsistens innan vatten tillsätts.
- Det där blev bra...
Med den talangen har man inte mycket på en bil att göra, kan jag påstå.
Hoppas personen i fråga inte var tandläkare till yrket...

De alltigenom ruttna golvhalvorna måste ovilkorligen bytas.
Det finns " nada " att laga på, vilket nog har framgått vid det här laget och inte behöver styrkas med ännu en bild...

Jag har därför letat på mig två golvhalvor i England hos T3 Detectives och fått hem dem också. De blev nästan lika dyra som bilinköpet innan de var hemma i garaget. Femsiffrigt. Jösses!



Här har jag börjat med att kapa i högersidan eftersom den var sämst. Tänkte att det kan finnas något mer stål på den vänstra sidan att gå efter när jag ska återskapa golvet.



- Varför köper du så dyra delar då? Kan du inte tillverka dom själv, undrar man?

Det beror främst på att jag vill ha originallooken på golvet ( vilket är relativt komplicerat att tillverka för mig ) samt att det inte reproduceras några sådana plåtdelar till VW typ 3 någonstans i dagsläget, iaf mig veteligen.
Vet någon annorlunda så delge gärna det...
Jodå, visst har jag sett nytillverkade, enstaka innertröskelbitar etc. men inget annat.
Som till VW typ 1 folkan, finns inget slut på hur mycket delar som reproduceras.
Man kan faktiskt nästan bygga en helt ny bil av bara eftermarknadsdelar
- och de är till rimlig kostnad dessutom!

Men ska jag till min Typ 34 då ha exempelvis en ny frontplåt, en framskärm, ett par golvhalvor eller " U - name - it " , för det finns faktiskt privatpersoner och firmor som besitter nämnda rariteter... Så får man vara beredd på att detta går loss på 10 - 60 Tkr.
Rena antikrundan!

Desinfektion och dissektion.

Ja, den här bottenplattan var sannerligen i behov av vad inläggsrubriken antyder.
Vanskött hygien ( läs: fordonstvätt och underspolning ) av den här typen, leder ju som bekant till infektion ( läs: rost ).

Det var bara att ta bort klädselmattan som var kvar på tunneln och putta över ekipaget i tvätthallen för den grundligaste tvätt och avfettning som någonsin lagts på den här stommen, garanterat.

Efter en genomblöt stund tyckte jag mig ha uppnått ett godtagbart resultat. Den och jag fick rinna av det värsta och sedan omvänd manöver på sagda ekipage tillbaks i garagelokalen. Där hängdes den upp i framvagnen så den inte skulle krympa eller bli skrynklig när den torkat.
- Man hatar ju när sånt händer...




- Eller var det för att vattnet skulle rinna ur tunneln bättre...?

Nåja, nästa gång vi gjorde en insats skulle det bli total dissekering
( läs: demontering ) av återstående detaljer på plattan.
Inte mycket att orda om egentligen, bara att lägga alla skruv och smådetaljer ( som f.ö. gjorts under hela projectets gång ) i ziplock påsar och etikettera dem för arkivering. Enkelt och tacksamt den dagen uppbyggnaden börjar igen.

Följ arbetet nedan till renplockad platta.



Allt måste lossas och dras ur tunneln.



Om man därefter lossar tre infästningspunkter på plattan ( och två i karossen ) kan komplett bakvagn och drivlina lossas enkelt. Pass på stöd under det baktunga paketet!



Simpel konstruktion. Tack för den VW.



Sidbyte, andra halvlek...




Lossad framvagn. Tack igen VW.



Den kala plattan, nyss vänd upp och ner för att få sin första renskrapning.

P.S. Nu är det ju en del andra mindre och lite större detaljer som också måste skruvas av för att få en helt tom golvsektion att leka med.
Redan avklarat, det tänker jag inte tråka ut Er med.
Vi snabbspolar det avsnittet. D.S.

- We have a liftoff! Formeln : 1 minus 1 = 2 ...

Samlade garagegrannar, förtärning av kaffe och gräddtårta med hallon samt ett idogt förberedande från min kusin med lyftok och kedjespel i tankinfällningshålet på Ghian, resulterade i ett karosslyft från den tidigare trilskande bottenplattan.

- Hade jag inte glömt något alls, undrar vän av ordning?

Jodå, rätt ska vara rätt. Gömde faktiskt lossa anslutningarna på mitt laddningsrelä.
Avbitaren var det lämpligaste verktyget i det här läget. Fem gubbar, plus en frame vid kedjespelet, tog i för kung och fosterland akteröver för att försöka lyfta ca en meter upp på rullbockarna.
Tyngre än man tror baktill de här " hytterna ". Flera lager av uttjänt Tectyl, blymönja, gammalt grus och packad sand gör sitt till på totalvikten. Det har inte släppt ännu trots flera högtrycks tvättar och avfettning.

Klippte så nära relät som möjligt med instucken hand mellan karossen och plattan utan att frukta ev. personskador som kunde åsamkats vid ett misstag...



Man skämtar. Några korta träreglar behövdes också för att få till inpassningen av stödbockarna. Där satt den!

Det finns inte några bilder att visa från själva lyftet då alla potensiella ( närvarande ) fotografer gick åt för lyftjobbet.

Det här är iaf den nu intressantaste av två slutprodukter kvällen genererade.
Tack till Widing för bilderna.







Lyckat! Nu behövs en omfattande rengörning och sedan strippas plattan på delar.

Lättar på locket... 2387 cc "Cayenne Pepper"

Ja minsann och visst kokar det. Nu vill man verkligen provsmaka.
Beredes och kryddas efter eget tycke och smak för bästa resultat och alla bitarna är nya eller i nyskick. Ingredienserna kommer i huvudsak från CB Performance Products Inc. och CSP Autoteile GmbH.
Kompressionsförhållandet och kamaxelns uppgifter håller jag hemligt, åtminstone tills den är bromsad och utprovad på vägen.



Här följer receptet:

- CB Performance / Autolinea aluminium T1 motorblock, + 9,5 mm deckhöjd
- CB 86 mm motviktad 8 stiftad vevaxel i 4340 legering
- CB 5.7 inch H - profil vevstakar
- Cima 94 mm cylindrar med smidda Mahle kolvar
- CB 12.5 lb lättat chromoly svänghjul
- K.E.P. steg 3 tryckplatta med ofjädrad organisk / sinter lamell
- CB 30 mm oljepump ( Schadek )
- CSP tryckreducerade oljepumpslock med M18x1,5 gänga
- CSP fullflödes adapter ( ersätter bakre oljereduceringen )
- CB oljefilterhållare med Fram HP 1 oljefilter
- CB oljesump 4 Qt. Ultra Wide Glide
- CB rakskurna justerbara kamdrev
- CB Lättviktslyftare
- CB dual tapered chromoly stötstänger
- CB steglöst justerbara stötstångsrör
- CB Competition Eliminator toppar, CNC portade, 48/40 ventiler,
dubbelfjädrar, matchportade insugningsrör etc.
Ytterligare förbättrade ventilsätesvinklar och förbränningsrum av Kenneths Motor
- Pauter 1.4:1 rullvipparmställ
- Mallory Hyfire VI ignition med Mallorys fördelare och T - spole
- Dubbla Dellorto 48 DRLA med fullradie trattar och K&N filter
- Full Merged Street & Racing 2" ( 48mm inv.) T1 extraktorrör med singelljuddämpare, konverterat till T3



Jag vet att det är flera frågor obesvarade men det är avsiktligt.
Följer Ni bloggen så lovar jag tids nog resten av frågetecknen uträtade.

Nu lite om kylsystemet.



Eftersom det är en luftkyld motor av " pannkaksmodell " eller Typ 3, där kylfläkten och fläkthuset är placerat direkt i anslutning till vevaxeltappen, blir det en del utrymmesproblem med t.ex. en större oljepump med fullflödeslock.
Det löser jag med distansring på vevaxeln, fläktkåpans infästningar i blocket och vevhusventilationsfästet. En längre vevaxelbult kommer troligen också att fabriceras. Det rör sig i måttavvikelse om + 5 till + 10 mm.



Jag kommer att tillverka nya kylkåpor över cylindrarna då jag vill ha bort den onödiga upphöjnjngen för originaloljekylaren på blockets vänstra sida. Jag ersätter originalet med en större och effektivare oljekylare, en Maxi - Cool 6 pass med termostatstyrd elfläkt, i anslutning till motorrummet.

Den andra, högra kylkåpan är bättre utformad men har också onödiga formningar för luftburksinfästning. Jag behöver likaså kompensera längden för den bakåtflyttade fläktkåpan med 5 - 10 mm på båda sidorna.



P.S. En av de nya golvhalvorna är under utprovning i bakrunden. D.S.

Spjällaxlarna och kyltermostatfunktionen är helt avlägsnade i fläkthuset och hålen efter dem TIG svetsas igen. Två ändpluggar av silikongummi ska plugga slangöppningarna på fläktkåpan eftersom dom inte brukas här. Kylfläktens flänsar TIG svetsas också då varvtalen kommer passera 5000 rpm med nästan lika mycket till.

Alla ingående original kyldelar kommer från min donatorbil, en - 70 á Fastback 1600 TLE Automatic.
De var i behov av glasblästring. Efter verkställd sådan fick jag massa större porer invändigt i fläktkåpan där det stått vatten och vitrostat pga täppta dräneringshål.
Jag kommer därför att spackla upp en jämn yta invändigt för att inte få oönskad turbulens eller luftstörningar där inne. Eventuellt också skapa invändiga styrningar längre in i ytterändarna som jag pluggar av samma anledning.

Kåporna kommer likt resten av motorn lackas i satin & skrynkelsvart.
Toppar, insug, förgasare, ventilkåpor och tändfördelaren kommer förbli råa aluminium ytor.

- " Cayenne Pepper "? Stor, smakfull och överraskande stark .

Förbereder skil"j"smässa...

Nu har tiden kommit då det ska separeras...
Ja, kaross från bottenplatta så klart.
( Undertecknad är f.ö. ogift men förlovad med sambon. )

Målet till försommaren 2010 är att renovera hela bottenplattan i första hand.
I andra hand att byta drivlinan och få åka en säsong med bilen. Har lite hopp om att hinna detta till Bug Run 2010. Men som uttrycket säger:
Det är aldrig för sent att ge upp...

Jag hade hunnit fundera länge på " bodelningen " innan jag väl verkställde den.
Två rullande karosseribockar med tippfunktion kom att placeras under den avlyftna hytten ( vilka jag byggde till ett tidigare bilprojekt ) , bara att skippa tippfunktionen sålänge. Måtten på d:o var tursamt idealiska.

- Varför inte använda tippfunktionen om du nu har den, undrar Ni säkert?
Enkelt. Det finns ännu i dagsläget inget riktigt friskt och stadigt ställe framtill att göra infästning på, i synnerhet som fronten och stötfångarinfästning behöver en rejäl ansiktslyftning.
Det viktigaste i det här skedet var ändå att få av karossen från plattan samt ha någonstans att göra av den förstnämnda.
I ett senare skede, när jag börjar laga på karossen, kan t.ex. torpedplåten vid den s.k. napoleonhatten vara tjänlig som infästning.






Karmann Ghian av denna modellserie har relativt mycket glasyta i förhållande till bilstorleken och dess takstolpar, vilket gör att t.ex. en vindruta lätt får en spricka om karossen och rutramarna sviktar tillräckligt mycket i avsaknad av bottenplattan.
Jag hade inte för avsikt att behöva demontera alla rutor nu och kosta på samtliga gummilister till dito, för det lär behövas då.
Därför gjordes en enkel men betydelsefull kryssförstärkning mellan hjulhusen på karossen när inredning och klädslar var avlägsnade.
Se den längre ner i inlägget.

Efter mödosamma försök att lossa alla bultar som håller konstruktionen samman med plattan kan jag väl säga att det gick sådär...
Jodå, merparten av bultarna lossade faktiskt lättare än förutspått men fem stycken totalt fick jag inte bort på konventionellt sätt.

Dom svårare var:

- Två M8 dämpkuddar placerade i framvagnsbalkens båda överfall och upp mot karossen.
Hela mutterinfästningen följde med runt p.g.a. rost.




- Två M10 bultar i högra främre hörnet under plattan.
Där syntes vid första inspektionen att det var rostigt i karossen,
än tydligare sedan tanken avlägsnats.




- En M8 bult i höger längsgående sidobalkinfästning.
orsak: Runddragen bultskalle redan innan min försämring av den.


Efter bearbetningar med vinkelslip på några av de kvarvarande trilskande bultförbanden lyckades jag eliminera problemen... trodde jag.

Nu skulle det provlyftas!
Försöker ovanför framvagnen i smörjgropen med hjälp av min frilyft och några träreglar som mellanlägg.
Det enda som händer är att framvagnen lämnar golvet ihop med resten av nospartiet.

Då jag utförligare rengör plattan från smuts, sämre rostskydd o.s.v. runt skarvarna mot karossen uppenbarar sig...
- Åh nej! Det är inte sant?!
- Ihopsvetsad platta och kaross?!
Hiskeliga lagningar av plåtlapp på plåtlapp och exkremiteter från skogshare till punktsvetsar... Måste skiljas åt med vinkelslip eller tigersåg!
- Ridå!



Höger respektive vänster hjulhus fram mot plattan.



Nedan: Efter kapning vid vänster hjulhus samt längsgående sidobalk.
Hint: Min tidigare nämnda kryssförstärkning mellan hjulhusen i kupe´n skymtar i springan.




Höger sida efter kapning.
P.S. Min ständige medhjälpare tillika kusin kan skönjas i bakrunden.
Vi har gjort alla mina bilprojekt tillsammans sista 10 åren. Han är ovärdelig. D.S.

Första uppstarten

Allteftersom jag blev varse om bilens skick, tilltog lusten att få höra den gå.
Det hade inte funnits en tanke på att testvrida om tändningsnyckeln innan en fullständig genomgång och kontroll av skicket på fordonet.
- Även om jag självklart visste att den skulle vara tom i batteriet.
Den var senast besiktad 1999 ( om jag minns rätt )och rullade ovanligt lätt efter provtryckningar på bromspedalen och ryck i handbromsen.
Jaa, visst fanns det en liten tendens till kärv och kanske ett litet läck på bromscyl. vä. bak men vem trodde inte det?

Det mötte i.a.f. inga hinder att försöka provstarta och kanske till och med testköra?
Nu har undertecknad f.ö. inte ägt äldre bil än en tidig Volvo PV med 6V elsystem och har därför inga extrabatterier stående till dito.
Ghians batteri var från - 90 talet och obrukbart av ett flertal anledningar.

Så...Jag beställde ett 6V Optimabatteri på jobbet och fick oväntad empati från min chef som bjöd mig på den kostnaden! Det tackar jag allra mjukast för.
Väl på plats i bilen tillkopplades också en batteriladdare och jag började kontrollera elsystemet på tändläge.
Allt fungerade efter lite handpåläggning vid säkringshållaren.

Nu då!? Efter sedvanliga motorkontroller, oljebyten, brytargnista m.m. kopplades färskt bränsle från separat dunk i motorrummet direkt till bensinpumpen. Tändspolens 15 anslutning tas av tills oljetryckslampan slocknat med hjälp av bara startmotorns gång. Garagegrannen beredd med startgas i nästa läge...

Startmotorn går några motorvarv.
Oljetryckslampan slocknar.
Ansluter tändspolen.
Motorn tänder till ett ögonblick.
Ger lite startgas.
Motorn går!

Nu infinner sig ett rus av välbehag.
Bara lyssna och uppmärksamma eventuella missljud. Inget allvarligt.
Kan med mitt motoröra konstatera att axialspelet på veven är för stort ( p.g.a. slitage ) men det gör mig inget just nu.
Jag ånjuter varierade varvtal, jämngång och allehanda motorjud som bara kan åstadkommas av fyrcylindrig boxermotor under varmkörning.

En lyckad, kort men ack så rolig, provkörning på garageplanen i tidiga vårsolen fick avsluta min första uppstart av vad som ska bli ett av mina största project.
- Någonsin.

Några inredningsdetaljer

Som tidigare nämnt är den här inredningsfärgen " 51 teak repp " relativt ovanlig eftersom den endast fanns år 1966 och endast ihop med dessa lacker:
Vit L 582 (06) arcona white ( på min bil )
Vit L 282 (42) lotus white
Grå L 568 (37) sea sand.

Inredningen såldes som standard men galonliknande skinnimitation ( påminnande om Volvo Amazon stolklädsel )kallad Leatherette i rött, svart eller beige fanns som option till de ovannämda lackerna och det lockade säkert någon välbeställd.

Stolarna har haft överdragsklädsel i " Teddybjörns päls " som en av mina garagegrannar kallade det. Mycket tacksamt då båda är nära nyskick, säg 8 av 10 på en skala.

Nedan ses de detaljer som mötte mig efter urlyftna stolar. Ett par gamla gula kalsonger att torka fuktiga rutor med och en souvenirflaska Don - B. Superior Rom för att hålla imman borta samt erhålla en avslappnad körstil?

Skämt åsido, där blottades också ett golv som lät likt knäckebröd när man försiktigt närmade sig med foten. Bara att konstatera att ett helt nytt golv måste skaffas / tillverkas. Varken original eller repro. golvhalvor finns i parti och minut att köpa.

P.S. Jag har lyckats hitta ett par hos T3 Detectives i England och i skrivande stund börjat installera dom på min numera lösa och renplockade chassiplatta. Vi kommer dit i bloggen tids nog. De passar sannerligen inte rakt av utan kräver omfattande inmätningar samt massering med vinkelslip och karosserihammare och mothåll.
Det har också hunnit tillverkas en håljigg med hjälp av av karossens infästningar. D.S.

Förardörrens innerhandtag lämnar övrigt att önska. Ytterligare slitage har en gång i tiden förhindrats med kraftig tape. Snyggt lagat, det syns ju knappt...

Utförlig inspektion 4

Dags att lämna det rostiga nospartiet för några bilder från cockpit.
Det här är alltså fortfarande taget vid den allra första granskningen av bilen i eget garage.
Den sista bilden visar en bit maskeringstape som första ägaren skrivit och fäst under sina tillklippta extraskyddsmattor. Där står : Hälsningar Arvid.

Tyvärr var dessa som synes gjorda av heltäckningsmatta, vilka är gummerade, och har därför kapslat in fukten istället för tvärtom.
Faktum är att originalmattorna har klarat sig fint men sido klädslarna runt golvet har till en tredjedel ruttnat bort.
De fyra Asfaboard - liknande ljudisoleringsplattorna var också kvar... Men med tidningar på och under.
Det som tagit mest stryk är dock själva golvet då både in och utsida var rostskyddsbehandlade på diverse okonventioella sätt. Det hjälper föga när inkapslad fukt står och kryper där konstant.